2020-06-03

Coronapaketen – En uppföljning

Coronaviruset har onekligen omkullkastat de, både sociala och ekonomiska, förhållningsregler vi trodde fanns för bara några månader sedan. Hur smittspridningen bäst hanteras lämnar vi till dem som kan det, men gällande de företagsekonomiska delarna hoppas vi här kunna bidra med en uppdatering om vad som hänt på sistone.

Omställningscheckar via Region Skåne

För oss här nere i söder kan det vara värt att känna till att Region Skåne försöker hjälpa till att hålla företagen igång bland annat genom att de infört s.k. omställningscheckar. Dessa innebär en möjlighet till extern konsulthjälp för att utveckla eller ställa om sin verksamhet. Sökande företag kan få täckt upp till 80 % av kostnaden för extern hjälp, maximalt 200 000 kr. Kan man se möjligheten att förändra sin verksamhet finns alltså hjälp att få.

Mer om stödet hittar ni här.

Trots oroliga tider för många finns det också en hel del som har mer att göra och är i stort behov av arbetskraft. Via Region Skåne görs även åtgärder för resursfördelning mellan företag, kunskapsutveckling med mera, så håll gärna ett öga på deras hemsidan. Respektive kommun genomför också egna insatser varför det är värt att hålla ett öga på vad som sker i den kommun ens företag är etablerat.

Lagar och lagförslag

Från statligt håll finns ett antal ytterligare åtgärder som införts eller är föreslagna att införas. Bland det vi sett på senare tid finns;

Ingen parkeringsförmån och gåvor upp till 1000 kr/anställd

  • För att minska smittspridning är det önskvärt att färre använder kollektivtrafiken. Under perioden april t.o.m. december har beslutats att förmån av fri parkering vid arbetsplatsen ska vara skattefri. Arbetsgivaren kan alltså bekosta parkering utan att det behöver förmånsbeskattas. Gäller hela landet och samtliga yrkesgrupper.
  • Arbetsgivare får också ge gåvor till sina anställda på upp till 1000 kr (utöver vad som finns idag för julgåvor etc). Detta för att exempelvis kunna ge ut presentkort att använda för att stötta näringslivet. Många bäckar små kan ge stor påverkan.

Fortsatt statligt ansvar för sjuklön m.m.

  • Staten tar kostnaden för första sjukdagen, “karensdagen” tom september. För tiden 1 juni-september dessutom med ett något högre belopp (804kr). Arbetsgivaren gör avdrag och den anställde söker själv ersättningen hos Försäkringskassan.
  • Staten fortsätter ta kostnaden för de första två sjukveckorna tom siste juli, dessutom införs ett slags högkostnadsskydd för sjuklönekostnader tom september.
  • Fortsatt slopat krav på sjukintyg första 14 dagarna (till siste september).
  • Ersättning motsvarande ovan förlängs även för egenföretagare.
  • A-kassan höjs och krav justeras.

Sänkt ränta på “coronaanstånd”

Den räntesats som först presenterades för de särskilda anstånden i coronatider möttes av stark kritik. I ett reviderat förslag ändrades det därför så att den särskilda anståndsavgiften tas bort de första 6 månaderna, och avgiften för resterande månader justeras till 0,2 % (mot tidigare 0,3%).  Kostnadsränta om 1,25 % tas fortsatt ut men totalt sett blir det möjligt med anstånd till en betydligt lägre kostnad än enligt första förslaget. Ändringarna beslutades i riksdagen den 27 maj.

En ny stödform införs – omställningsstöd

Regeringens förslag om införandet av ett omställningsstöd är under fortsatt beredning, den 2 juni publicerades lagrådsremissen. Enligt förslag ska stöd kunna ges med upp till 75 % av de fasta kostnaderna under perioden mars och april 2020. Stödet baseras på att omsättningen perioden mars och april 2020 jämförs med motsvarande period 2019 och för företag som har tappat 30 % eller mer av sin omsättning är det möjligt att söka stöd. Vid 30 % omsättningstapp är ersättningen för kostnader 22,5 %, för att därefter öka i förhållande till hur låg omsättningen varit.

Fasta kostnader inkluderar inte personalkostnader. Även koncerninterna kostnader föreslås undantas, så exempelvis ett företag som hyr sina lokaler av ett bolag inom koncernen kommer inte få räkna med det som en kostnad.

För stöd på 100 000 kr eller mer måste ett revisorsintyg utfärdas för att stöd ska kunna beviljas. Skatteverket, som blir handläggande myndighet, kan även begära in ett sådant för andra sökande.

Stödet riktar in sig på att kompensera de minskade intäkter som blivit effekten av corona, vilket är en bra utformning sett till att det då blir en kompensation till de som drabbats, utan att ta ställning till om bolaget kanske skulle kunna klara sig ändå. En förutsättning för att få stöd är att den minskade omsättningen beror på spridningen av Covid-19. Bolaget måste dessutom ha gjort vad som skäligen kan krävas för att själv täcka inkomstförlusten, exempelvis genom försäkringsersättning, eventuella skadestånd etc.

Redan nu måste företag som vill kunna söka tänka efter hur de agerar. Den som vill ha stödet får finna sig i ett direkt förbud mot utdelningar för tiden mars 2020 – juni 2021. Även vissa andra värdeöverföringar förbjuds samma tid men koncernbidrag kommer vara tillåtna i det här sammanhanget, vilket är välkommet.

Reglerna föreslås träda ikraft den 1 juli, och det blir också då en ansökan kan göras. Ansökningsperioden föreslås till senast den 31 augusti.

De valda tidsperioderna kan ifrågasättas. Den 1 mars hade vi inte en uttalad pandemi, vilket innebär att många företag ytterligare ett tag hade en normal omsättning. Än mer fel slår det i förhållande till det föreslagna utdelningsförbudet, eftersom det mycket väl kan ha varit motiverat med en utdelning i början av mars, för att bara veckor senare vara en annan situation. Den korta tiden för ansökan kan också bli ett problem, om det ska hinnas med att få fram revisorsintyg m.m.

Även om det i grunden är positivt att stödformen föreslås finns det alltså en del att fundera över, och en hel del begrepp m.m. som inte är helt klart hur de ska tolkas. Lagrådsremissen har kvar de föreslagna tidsgränserna så det är tveksamt om det blir aktuellt med någon ändring. Men som sagt, det hela är fortfarande under utredning och förhoppningsvis hinns det med någon justering och förtydligande till det färdiga lagförslaget.

Korttidsarbete

Reglerna för korttidsarbete trädde ikraft i början av april, men tillämpas från den 16 mars. Enligt uppgifter från Tillväxtverket hade per den 27 maj nästan 70 000 ansökningar om stöd för korttidsarbete kommit in till verket, och drygt 60 000 ansökningar har beviljats vilket omfattar drygt en halv miljon arbetstagare.

Stöd för korttidsarbete var en av de första åtgärder som sattes in, för att möjliggöra för företag att behålla sina anställda med en lägre arbetsgrad men med i stort sett bibehållen lön. Arbetsgivare som har allvarliga ekonomiska svårigheter orsakade av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll kan söka stöd. Stödet har också utökats jämfört med när det infördes och kan numera sökas för upp till 80 % av lönekostnaderna, sociala avgifter inkluderat.
För mars månad var sista möjligheten att söka stöd den 31 maj. De första avstämningarna för samma period var tänkta att påbörjas 1-15 juni. Avstämningsperioderna har nu senarelagts till den 16 – 30 juni bl.a. för att ett kontrollsystem ska hinna komma på plats. Det är den som sökt stöd som också självmant ska lämna in uppgifter för avstämning. I samband med avstämning är det också möjligt att söka om ytterligare stöd. Någon helt ny ansökan behövs alltså inte för att förlänga stödet.
Möjligheten att införa korttidsarbete har hjälpt många företag att klara sig igenom en tuff tid. Men det har funnits en del svängningar i tolkningar som skapat oro och de senaste veckorna har vi bland annat kunnat läsa om;

  • Stödmöjligheten under semester har förändrats. Tidigare räknades semester som närvarotid medan det nu anges att semester alltid ses som frånvaro. Ändringen är inte ologisk i sig även om det är olyckligt att det först uppgetts som att stöd är möjligt även under semester.
  • Utdelning efter den 16 mars medför sannolikt nekat stöd. Tillväxtverkets uttalande om sin så kallade fördjupade analys kring hur de ser på utdelningar i kombination med korttidsarbetsstöd har väckt reaktioner. Sker utdelning efter den 16 mars presumeras att det inte finns några allvarliga ekonomiska svårigheter. Även koncernbidrag jämställs med utdelning enligt vad som anges.

Tillväxtverket uttalar i samma skrivelse att bedömningen för om det finns förutsättningar för stöd ska göras för varje enskilt företag, vilket skulle innebära att ett moderbolag kan besluta om utdelning även om ett dotterbolag söker stöd. Vår uppfattning är att det ändå är klokt att fundera över hur hela koncernen agerar.

Synen på hur utdelningar och koncernbidrag ska beaktas är komplicerad, och den enes situation är antagligen inte den andres lik. Lagstiftaren valde att använda vaga begrepp i lagtexten. Samtidigt som det öppnar för att så många som möjligt ska kunna omfattas av stödmöjligheten innebär det också tolkningssvårigheter när reglerna ska appliceras i verkligheten.

Godkännandeprocessen bygger på att den som söker själv intygar att allvarliga ekonomiska svårigheter finns och Tillväxtverket gör därför ingen grundlig prövning. Ett av de bekymmer som kan finnas är när ett företag är för snabbt med att söka stöd, snarare i syfte att inte få allvarliga svårigheter än att sådana redan finns. En sådan situation är per definition inte stödberättigande. Företaget måste även ha gjort egna åtgärder för att hantera ekonomin om det ska finnas rätt till statsstöd.

Intygandet sker “på heder och samvete” vilket innebär att det finns ett möjligt straffansvar för den som intygar fel. Vid minsta osäkerhet kring hur reglerna ska tillämpas är det därför bättre att lämna för mycket information än för lite. Stöd är till för att hjälpa, men för att undvika problem i ett senare skede är det viktigt att tänka efter när en ansökan görs. För den som sökt, eller funderar på att söka, rekommenderas att läsa på mer på tillvaxtverket.se och vara observant på när det kommer mer information där.

Ni är, som alltid, välkomna att kontakta oss med era frågor och funderingar så försöker vi hitta svaren!

Dela